Flygträning under pannan

Inne i sovrummet i huset på Öland kan jag höra hur seglarungarna tränar vingarna inför livets första flygning där de ligger i boet under tegelpannorna vid takbrottet. Ett upprepat knackande ljud när vingknogarna slår mot underlaget. På morgonkvisten är de speciellt aktiva, men även fram mot kvällen när föräldrarna åter kommer mer frekvent med mat. När de gamla fåglarna anländer hörs en liten duns då de slår an mot den lösa tegelpannan, sedan det igenkännbara krafset av klorna då de kryper in till ungarna. Det är imponerande hur de gamla tar sig in och ut från boet bland träden i trädgården. Ibland ger de sig in i hög fart och jagar varandra ändra fram emot målet. Ut ser jag dem ibland gina under trädkronan av det närmaste plommonträdet, en smal passage som de klarar lätt.

Luften är full av lokala häckande seglare och de som ännu inte startat att häcka. Jag gissar att det också kan finnas en del flyttande seglare med i flockarna, som snart skall lämna Sverige för sydlig kurs ner mot den Afrikanska kontinenten. Känner mig en aning vemodig vid blotta tanken att de kommer att vara borta inom kort och lämna oss utan ett igenkännbart stycke sommar, för att få oss att längta och se fram emot deras återseende i maj igen. Innan dess en lång kall vinter. Till återseendet kommer vi att ha mycket arbete med att analysera våra ljusloggerdata för att ta reda på vart de flyttat och vilken flygväg de enskilda individerna tagit till de afrikanska övervintringsområdena.

Susanne

Palt och adjö

Fältarbetet i Hakkas har nu avslutats och med Börjes och de andras stöd och gästfrihet lämnar vi Hakkas med visst vemod efter årets besök. Vi lyckades fånga sju tornseglare med loggar på denna mycket nordliga lokal och nu återstår besök vid några andra platser innan vi kan avsluta årets fältarbete med tornseglarna. Det blir ett spännande nöje att arbeta upp de data som finns och analysera de olika populationernas flyttningsrörelser. Som avslutningsmiddag bjuder Börje på en uppskattad blodpalt med kokt älgkött och mättande varm buljong. Oj vad gott! Med i packningen finns både tornseglarholkar och hjortron… Jan och jag ser fram emot nästa besök hos våra vänner i norr!
Susanne

Nygräddat

Varje dag vaknar vi av att den vedeldade ugnen i bygdegården har tänts och att degen jäser i bagarstugan. Hela huset fylls av doften av nygräddat. Hundra Hakkas Hälla kakor gräddas varje dag av Anny och hennes väninnor och de förser det lokala kafeet med bröd till laxmackorna. Frukostbrödet är nygräddat och Jan och jag får en flygande start innan tornseglarna skall fångas i Hakkasområdet. Idag står Sammakkosjön på tur och vi skall besöka Kenny för att åter försöka fånga vid en av holkarna vi försett fyra tornseglare med loggar ett år tidigare. Nätfångst utanför bona är utmanande när vi talar om 5-7 meter upp till bohålet från marknivån. Hela tomten hos Kenny är fylld med seglarholkar och dessa drar både häckare och icke-häckare till sig. När de yngre prospekterande fåglarna närmar sig i stora skaror och besöker holkarna för att se om de är bebodda flyger de i rusande fart och skrikande tillsammans. Ibland är de upp emot 20-30 individer i en flock, sk ”screaming-parties”. De slår an mot holkarna och kan om det finns häckande fåglar inuti få svar inifrån de bebodda holkarna. I rask följd fångade vi 4 individer vid en sådan flygmanöver vid en av holkarna, och det blev förbryllande att gissa vem som hörde till holken och vem som bara kollade läget. Jakten går vidare och vi har återfångat fyra individer nu, men vi hoppas på fler.
Susanne