iberanature.com |
Med ett kraftigt vinande
ljud dyker en tornseglare ner från skyn. Klockan är kvart över elva och augustimörkret
sluter sig kring de högresta tallarna vid Sammakkosjön. Vi väntar vid näten och
hoppas in i det sista på fångst. Tornseglarsäsongen är snart slut och några
fåglar har redan lämnat häckningsområdet här uppe i nordligaste Sverige, för
att påbörja en resa söderut till tropiska Afrika. Den imponerande dykningen
avslutas med en sick-sack flykt bland träden och så en effektiv sväng förbi det
första nätet. MEN i slöjnätet strax nedanför sitter den som en bandyboll i nedersta
våden. Det ser ut att vara tornseglaren som just for förbi vååra huvuden i
mörkret (i alla fall verkade händelseförloppet antyda att det var samma
individ). Vi skyndar fram, sänker nätet och plockar ut seglaren. Redan då jag
kommer fram ser jag att den avviker från de gamla seglarna vi fångat tidigare
under dagen. Denna individ har ett ljusare ansikte, en tydlig ljus mustach och
dessutom är fjädrarna täckta med ljusa bräm. Helt klart en ung tornseglare som
vi fångat mitt i natten i vårt nät. Tornseglarungen hade just startat sin
flyttning till tropiska Afrika och med fantastisk hastighet och manövreringsförmåga
för första gången flyger den genom en tallbacke utan att krocka med en enda
kvist förutom vårt slöjnät. Hur sjutton bär de sig åt? En minnesvärd stund och
ett magiskt ögonblick för en flyttfågelforskare!
Susanne
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar